Bra jobbat Åsa!
Tack Johan för hjälpen.
Känns som om jag inte kan ta mig för o göra nåt.
Va i forum igår o skulle kolla på klappar. Hittade jag nåt? Ja, lite.Hur mådde jag?dåligt.
Sen hem till mamma o hjälpte henne. Hur mådde jag då? Dåligt!
Jätte trevlig middag o trevligt sällskap.Hur mådde jag? Dåligt!
Så ringer mormor idag. Har inte orkat o ringa henne. Har väl inte pratat med henne på 4 veckor. O hon frågar hur det är? Då brast de.Har inte berättat om Nizze för mormor, hur sjuk han va o så.
Men jag säger TACK!! Alla ni som stöttar mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Men lilla vännen jag förstår duär ledsen ;( KRAM♥
Usch, men så illa trodde jag inte att det var..
Du vet att vi kan åka och fixa en kväll i veckan! Du jag och forum, vad säger du?
Gumman..
Vilken tur att Nizze byggt "bo i ditt hjärta", annars skulle du glömma.
Sorg måste få ta den tid det tar. Och är inte farlig. Det farliga är om man "kapslar in" sorgen. Bär den som ett ok istf som en tillgång.
Världen är full av människor som bär runt på sorgen som små vidriga knutor i kropp och själ. Då blir man arg, sur, oempatisk och egenkär. Så´n är inte du Åsa! Så´n tror jag inte att du vill vara..
Massor av kramar till dig!
Mallagråtminvängråtbralla
Men kära syster! Förstår att det är jobbigt, men det måste få ta sin tid.
Många kramar <3 <3 <3
ÄÖven jag tänker på dig, har försökt o ringt nån gång. men du vet ju att jag fins för dig vilken tid på dygnet. Skulle kanske ha provat mera, men just nu har lite mycket för mig. Tänker på er jätte mycket. Jätte måga kramar på er alla från mig.
Skicka en kommentar